Ja, listan kan göras lång när det gäller bokstaven i. Nu skall jag försöka att skriva om några områden där ordet börjar med i, som t ex information. Hur mycket information klarar vi av att hantera innan vi helt enkelt "slår dövörat till"? Hur mycket TV-reklam, media information, skyltar på stan, annonser i dagspress, facebook och hemsidor mm, kan vi ta in, hålla reda på, sortera och deportera?

När man för några år sedan satte in en annons i den lokala Allehanda, startade en reaktion av förväntan och tillförsikt i kroppen, det var tid för en ny konstutställning. Nu är förväntan och tillförsikten något mer dämpad, detta beroende på att besökare skarorna är något glesare nu mera. Lite orolig för framtiden vad det gäller konsten är jag nog, framför allt landskaps och naturmåleriet. Ja, o andra sidan vet jag inte hur det ser ut för någon annan form av måleri, eller konst i största allmänhet.

Men det jag har sett är att dom som kom på min konstrunda 1987 dyker fortfarande upp, dessa är nu i 60 års ålder och vissa äldre än så. Men var är barnfamiljerna? Konstrundan är den årliga återkommande konsthändelsen, det är fest och på fest bjuds det på kaffe. Men borta är den tid då man blandade liter vis med saft till barnen, för barnen är inte där, inte heller deras föräldrar.

Vad är det som håller på att hända, kommer konsten och konstintresset att dö ut, till förmån för "industri" målade tavlor från IKEA, Gallerix mm? Det är märkligt med tanke på människans önskan att vara unik, speciell, individuell och personlig. Som det just nu känns så håller vi på att tappa en eller två generationer som inte har ett konst och kultur intresse. Hur kommer det då att se ut framöver?

Om vi nu säger att ca 75-80% av mina konstutställnings besökare är 40 och 50-talister, och ändast 20% är födda 60, eller senare. Vilken grupp tror ni är flitigast att använda Internet? Jag vågar nog säga att gruppen födda 60 eller senare är flitigast att använda Internet.

Hur kan det då vara att jag har över 700 besök på min hemsida i månaden och  att 500 läser min blogg under samma tids ram. Men finns dom på utställningarna? Nej. Skall framtidens konstutställning vara ett rum i din dator? Skall konstnären pejla av utställningslokalen med en HD kamera, så att besökaren inte behöver lyfta stjärten från stolen och riskera att bli social?

Vi har lämnat ett industri samhälle till förmån för ett kommunikations, informations och upplevelse samhälle. Hur gör vi då för att nå ut med våra budskap i ett allt tuffare informationsbrus, orkar vi ta del och bry oss? Eller sitter vi bara framför TV och slö tittar på program med tema "rösta in mig" eller
"rösta ut mig"? Hade Churchill levt idag hade han nog sagt "Aldrig för har så många brytt sig så lite om så mycket"

Nästa gång är det Jul.

Mvh
Stefan Mårtensson
www.atelj

Hämnd, en av dom lägsta formerna av mänskligt beteende, kan jag åtminstone tycka.
Vad är det som gör att du har rätt att göra något du inte tillät någon annan att göra? Vad är det som gör att någon annans dåliga handlande rättfärdigar ditt dåliga handlande? Vad är det som gör att vissa vill utkräva hämnd för minsta lilla oförrätt?

Varför bedyrar den som lämnas i ett kärleksförhållande sin kärlek, när förhållandet har dött och är över? Den som lämnas, bönar och ber att inte bli lämnad av sin älskade. När så böner och bedjande visar sig vara verkningslösa, förändras den lämnade.
Tyvärr visar sig hatet komma fort och det är i många fall överraskande stort. Det är mycket märkligt hur fort hatet och behovet av hämnd infinner sig. Konstigt i tanke på att kärleksförklaringen var så stor och omfattande för en kort stund sedan. Helt plötsligt har den lämnade tagit sig rätten att sprida lögner och allmänt skit om sin tidigare partner.

Märkligt, men det är hämnd du utför genom att tvätta din egen skitiga byk och rättfärdiga ditt eget handlande. Ingen vill erkänna att man inte har varit bra nog, även om man säkert har viss förstålse för den uppkomna situationen. Skall bara säga det att den som lämnas på grunder han/hon inte är orsak till, oftast inte sprider "skit" utan mer är i behov av tröst och servetter att torka tårar med. Men självförebråelserna är oftast större än hat och behov av hämnd.

Nu sker naturligtvis hämnd på många andra platser i livet och inte bara i ett kärleksförhållande, eller snarare i ett före detta förhållande. Och det är till och med så att det är inte alltid så att vi märker att vi hämnas, det har blivet en naturlig del av vår vardag. Det har till och med visat sig att vissa företag har fått problem med ekonomin pågrund av hämnd, man hämnas på grund av som man tycker dåligt ledarskap, lön och inflytande. Man hämnas genom dåliga arbetsinsatser. Jag hörde en gång om ett företag som gick i konkurs pågrund av lappen som satt över vasken, på lappen stod att läsa, "din mamma jobbar inte här, diska". Nåja, inte lappen i sig själv utan anledningen till den. Trotts lappen så stod det odiskade muggar i vasken, som i sin tur ledde till ovänskap, dåliga arbetsinsatser, försenade leveranser, sämre kvalitet och fördyrad slut produkt.

Så mycket tid och energi som går åt för att hämnas, till vilken glädje då? Mår vi verkligen bättre när vi får hämnas en oföret, åtminstone en oföret så som vi upplever den? Jag tror inte det om jag skall vara ärlig. Tänk dig själv när en vän, arbetskamrat eller någon som finns i din vardag och omedelbara närhet kritiserar dig offentligt, eller i enrum. Han/hon kanske till och med använder uttryck som "du är helt värdelös" du klarar inte av att göra något rätt". Hur hanterar du det?

För många människor är detta en bra anledning till hämnd, man vill helt enkelt inte ta "skit". Även om den kritiserande i sak kan ha rätt, finns det ingen anledning till att uttrycka sig så. Istället för att hämnas genom dåligt arbete, uppträdande och handling, som många gånger leder till att du själv mår sämre, kan du pröva vänlighet och saklighet. Varför? Du vill väl inte vara lika dålig, eller hur? Akta dig för att dra ner det på ett personligt plan, utan fortsätt att diskutera sakfrågan. Så kan det kanske låta.

Det var tråkigt att du tycker så, om du anser att jag har gjort fel eller gjort en dålig arbetsinsatts kanske du vill visa mig hur du skulle vilja att vi jobbade och löste detta problem. Dessutom ser jag mig inte som helt "värdelös" eller att jag inte kan göra något rätt för att detta resultatet inte blev i dina ögon det bästa.

Jag skulle nog tro att den som förklarade dig "värdelös" känner sig nog lite "låg" när han/hon ser ditt lugn och samlade bemötande. Och jag tror att du mår bättre av att inte hämnas. Hämnd fungerar aldrig, hämnd får dig att fokusera på fel saker.

Stefan Mårtensson
www.ateljeM.se

This is your new blog post. Click here and start typing, or drag in elements from the top bar.

Inom kort kommer ett nytt blogg inlägg, inom kort vill säga tisdag-onsdag. Vad skall det handla om då? Jo, H- h som i hämnd. Låter väl kul, inte sant?

Kanske är det någon som hämnats genom att tvinga någon att bita i svampen här intill.

Vi hör och ses. Och föresten glöm inte att Söderslätts konstrunda är i fullgång. Jag finns på Möllegården i Skegrie 6-7/11 kl 10-17.

Välkomna.
Stefan Mårtensson
www.ateljeM.se